Per Don Traditional Cache
-
Difficulty:
-
-
Terrain:
-
Size: 
(small)
Please note Use of geocaching.com services is subject to the terms and conditions
in our disclaimer.
Följ stigen ca 250 m
Hela historien om stortjuven Per Don finns att läsa om på anslagstavlan några meter från "Kulan".
Här kommer dock en kortfattad version.
Historien om Per Don och Brita
Per Don var en stortjuv i Småland i början av 1800-talet. Han höll till i de milsvida mörka skogarna i Madesjö Socken.
Från början var Per Don en mycket ordentlig och skötsam person. Per var snickare och timmerman till yrket.
Var det någon som behövde hjälp vände dom sig till Per för att få hjälp.
Per var förälskad i en flicka Brita Dådig.
En dag fick Per ett brev att han skulle komma till regementet
Per och Brita pratade om hur de skulle göra. De ville ju inte vara borta från varandra.
Per åkte aldrig till regementet utan gömde sig.
Han blev efterlyst av länsman.
Per gjorde i ordning ett tillhåll under två stenblock i Råddemålaskogen.Brita flyttade också med. Den förut så ordentlige snickaren började se allt mer vild ut.
Han lät håret växa vilt och hans blick blev orolig och innåtvänd.
Ibland saknades det höns i hönshuset och säd i sädbingen på gårdarna och fast man inte visste vem tjuven var misstänkte man Per och Brita.
Rycktet började gå att Brita kunde trolla. Man var lite rädd för henne.Samtidigt var hon också bra, för hon hjälpte sjuka och fattiga. Brita var duktig på att göra medcin av örter hon hittade ute i naturen. Var någon sjuk så var man glad om Brita kom på besök. Ibland kunde det hända att Per kom till de fattiga och lämnade en hare eller en tjäder eller kanske mjöl och mjölk som han stulit från de rika gårdarna. Per och Brita blev allt mer avskydda på de stora gårdarna men fick många vänner i de fattiga stugorna inne i skogarna.
Omkring en mil söder om hålan i skogen låg Flerohopps gamla järnbruk. Ägaren var död,men bruket sköttes av hans änka,en duktig fru som kallades ”gamla frun på bruket”. Gamla frun var rik och ägde en stor silversamling.
Per och Brita gjorde inbrott i Huset och stal silver mm.
Spaningarna efter Per Don och Brita sattes nu igång på allvar. Spaningarna leddes av länsmannen i Knalltorp och han fick hjälp av drängarna i Flerohopp och av folket i byarna.
Man letade igenom de stora skogarna men Per och Brita var alltför listiga för att fångas.Folket i småstugorna hade inte heller ändrat sig utan hjälpte Per och Brita att hålla sig undan.
En del påstod att Per och Brita plundrade kyrkorna i trakten på silver och guld.
Det var inte småsaker som försvan utan kyrksilver för flera tusen kronors värde.
En dag hade Brita gått ner till en gård för att skaffa bröd. Hon blev väl mottagen, bondfrun var vänlig och bjöd på kaffe.Brita och frun pratade och hade trevligt ,men Brita sa lite för mycket.Hon tänkte sig inte för utan berättade var hon skulle möta Per Don på eftermiddagen.
Illbud gick till länsmannen i Knalltorp,som genast skickade folk till platsen.
Sex månader efter den stora stölden i Flerohopp blev Per och Brita fångade och fördes till fängelset i Växjö, där de ställdes in för rätta.Efter långa förhör ekände tillslut båda att de stulit den gamla fruns silver och att de gjort inbrott i många kyrkor och större gårdar. Mycket av det de stulit hade de gett bort till de fattiga, men mycket hade de också gömt undan.Under förhören försökte man få dom att tala om var skatten var gömd.Det enda Per sa.
-Skatten ligger gömd i den högsta kullen mellan Bäckebo kyrka och snippen.
Per och Brita dömdes till döden och avrättades på galgbacken i Växjö år 1842.
Hemligheten var de gömt sin skatt tog de med sig i graven.
De sista orden Per Don sa var.
-Den som finner min skatt, behöver aldrig bli fattig.
Additional Hints
(Decrypt)
(FJR)xy 3
(RAT) xy 3